Saturday, January 16, 2016
Ett gästinlägg av Pia-Margherite Inden:
REGERANDET
S-MP-regeringen kan inte fatta beslut så länge MP sitter i regeringen. Det gäller prioriteringar av skatter mellan transporter, näringsliv och elförsörjning. Regeringen är handlingsförlamad och kan inte fatta de radikala beslut som skulle behövas.
Allianspartierna fortsätter som om DÖ fortfarande gäller och utan fördelar för egen del. De ser på medan landet går i botten och tar inga initiativ till lösning. Partitaktik går före ansvar och omsorg om landet och befolkningen. Nästa val år 2018 är alldeles för långt borta för att rätta upp det läge som ”blidde”.
Dessutom befinner sig allianspartierna antagligen i samma eller sämre läge än idag.
FÖRTROENDET
Svenska folket ser att landet under flera decennier haft regeringar som inte värnat tilliten och inte tar hand om sina medborgare. Statsministern, alliansen och aktörerna inom kommuner och verk har ett unikt lågt förtroende.
De styrande och journalisterna har inskränkt det fria ordet och därmed har vårgrundval demokratin offrats på rasismens altare. Alla med avvikande åsikter stämplas som rasister, ingen saklig debatt om de enorma problem och utmaningar som landet står inför kan diskuteras utan att få rasiststämpeln inbränd i pannan. Journalisterna är således de som i grunden motarbetar vårt lands grundbult demokratin genom att inskränka yttrandefriheten och jaga oliktänkande.
PROBLEMEN/UTMANINGARNA
FÖRSVARET. Vi har inget försvar. Vi står lika ensamma i den frågan som det visade sig att vi stod i EU när det gällde hjälp med invandringsvolymerna. Utrikesministerns syn på landet försvarspolitik om allmän värnplikt för att skapa en styrka som kan bädda sängar och vakta asylboenden är löjeväckande, ohållbart kostsam. En massa vilsna människor som ränner runt i markerna utan att kunna språket är inte vad landet behöver den dag vi behöver försvara oss mot angrepp.
GRÄNSKONTROLLEN. Ingen säker gränskontroll, vem som helst kan slippa in med lite fiffighet. Vi har sannolikt 2-300 terrorister i landet bland de invandrade som påstår sig söka asyl på felaktiga grunder.
TIGGERIET. Överallt ser vi idag slafsiga människor som sitter och tigger, skräp och nedsmutsning och allmän otrivsel både i städerna och naturen. Problem och överfall mellan grupper. Snart har vi det lika förfallet som i många fattiga landet utan struktur för renhållning och kultur för att hålla ordning. Det är en uppgivenhet som brer ut sig utan med handfallna myndigheter som låter det ske.
POLISEN. Polisen angrips direkt med vapen inom de 55 no-go-områdena. Brandkårs- och ambulanspersonal släpps inte in. Polisen kan inte svara för personalens säkerhet.
BOSTÄDER. Det behövs 750000 fler bostäder. Inga möjligheter finns att bygga dessa av olika skäl. Det finns 250-260000 personer som sökt asyl de senaste åren och som sitter fast i asylboenden eller andra överbefolkade bostäder
SKOLAN. 70000 barn utan utbildning ska gå i skola. Skolan sänker kraven. Efterlyser 7000 lärare som inte finns. Vuxenutbildning, alla vuxna analfabeter, inte minst kvinnor har jag inte sett några uppgifter om. Antagligen saknas platser för dem inom Sfi. Ungefär hälften av männen lär på sin höjd ha 5-6-års grundskola, dvs kan till nöds läsa och skriva sitt eget språk. Att läsförmåga saknas märks tydligt vid besök på statliga och kommunala verk, som numera försetts med guider som lotsar besökare till rätt lucka, fastän det i lokalen framgår vilka ärenden som behandlas på skilda ställen genom skyltning. Ordböcker eller skyltar på engelska är tydligen ingen lösning.
ELFÖRSÖRJNINGEN. Tack vare att MP sitter i regeringen har vi snart ingen elförsörjning genom att kärnkraftsverken läggs ner och genom att elskatten medför att de dessutom måste läggas ner i förtid av lönsamhetsskäl.
VÅRDEN OCH OMSORGEN. Medborgarna som betalat skatt för att få den vård de förväntar sig får vänta långa tider med krämpor och förkrympta livsvillkor för att de trängs ut av invandrarnas vårdbehov. Gamla på äldreboenden år flytta för att bereda plats, äldre som bor hemma med hemtjänst får inte hjälp med basala behov som mat, hygien och städning.
VÄRDEGRUNDEN. Styrande diskuterar inte de stora, problematiska skillnader som finns mellan vår värdegrund och de invandrades värdegrund som i tiden ligger efter med flera hundratals år. Det gäller uppförande, uppfattning om jämlikhet, demokrati, yttrandefrihet. Olikheterna kommer fram i alla möten mellan människor; enskilda, könen, myndigheter, familjepolitik, barnuppfostran, skolan. Hederskulturer, klansystem, religiösa föreställningar, kolliderar med ett nationellt, demokratiskt, konfessionslöst styre utifrån demokratiska grunder med samma rättigheter för män och kvinnor.
MEDBORGARNA. Genom beskattade inkomster och sina arbetsinsatser har medborgarna tjänat ihop till sina pensioner och välfärdssystemet. Pensioner styrs inte av att ”alla har lika värde”. Tvärtom styrs de av de inkomster man haft. Bidrag finns för att jämna ut orättvisor, dvs styrning sker utifrån rättviseaspekt. Välfärdssystemet och bidragen är skapat för befolkningen i landet. Det är inte till salu för alla som lyckas ta sig hit, oavsett vilka vedermödor de tagit sig igenom. Politikerna schackrar hej vilt bort landets resurser utan att fråga folket. Samtidigt har vi inte resurser till vårt försvar, gränsskydd, polis, åldringsvård, sjukvård, skola, elförsörjning, järnväg. Befolkningen konstaterar att invandrare och tiggare får fri tandvård, fria resor på buss och järnväg, fritt inträde på simhallar och gymanläggningar, fria bostäder, även egna hus samtidigt som de själva måste betala tusentals kronor med beskattade pengar för samma tjänster.
BEFOLKNINGENS TILLIT TILL DE STYRANDE KOMMER ATT FORTSÄTTA ATT MINSKA.
DET RÄCKER INTE ATT SITTA STILL I BÅTEN. NÅGOT RADIKALT MÅSTE SKE FÖR ATT BEFRIA LÖFVEN OCH ALLIANSPOLITIKERNA FRÅN DET ANSVAR DE INTE MÄKTAR MED OCH INTE TAR
REGERANDET
S-MP-regeringen kan inte fatta beslut så länge MP sitter i regeringen. Det gäller prioriteringar av skatter mellan transporter, näringsliv och elförsörjning. Regeringen är handlingsförlamad och kan inte fatta de radikala beslut som skulle behövas.
Allianspartierna fortsätter som om DÖ fortfarande gäller och utan fördelar för egen del. De ser på medan landet går i botten och tar inga initiativ till lösning. Partitaktik går före ansvar och omsorg om landet och befolkningen. Nästa val år 2018 är alldeles för långt borta för att rätta upp det läge som ”blidde”.
Dessutom befinner sig allianspartierna antagligen i samma eller sämre läge än idag.
FÖRTROENDET
Svenska folket ser att landet under flera decennier haft regeringar som inte värnat tilliten och inte tar hand om sina medborgare. Statsministern, alliansen och aktörerna inom kommuner och verk har ett unikt lågt förtroende.
De styrande och journalisterna har inskränkt det fria ordet och därmed har vårgrundval demokratin offrats på rasismens altare. Alla med avvikande åsikter stämplas som rasister, ingen saklig debatt om de enorma problem och utmaningar som landet står inför kan diskuteras utan att få rasiststämpeln inbränd i pannan. Journalisterna är således de som i grunden motarbetar vårt lands grundbult demokratin genom att inskränka yttrandefriheten och jaga oliktänkande.
PROBLEMEN/UTMANINGARNA
FÖRSVARET. Vi har inget försvar. Vi står lika ensamma i den frågan som det visade sig att vi stod i EU när det gällde hjälp med invandringsvolymerna. Utrikesministerns syn på landet försvarspolitik om allmän värnplikt för att skapa en styrka som kan bädda sängar och vakta asylboenden är löjeväckande, ohållbart kostsam. En massa vilsna människor som ränner runt i markerna utan att kunna språket är inte vad landet behöver den dag vi behöver försvara oss mot angrepp.
GRÄNSKONTROLLEN. Ingen säker gränskontroll, vem som helst kan slippa in med lite fiffighet. Vi har sannolikt 2-300 terrorister i landet bland de invandrade som påstår sig söka asyl på felaktiga grunder.
TIGGERIET. Överallt ser vi idag slafsiga människor som sitter och tigger, skräp och nedsmutsning och allmän otrivsel både i städerna och naturen. Problem och överfall mellan grupper. Snart har vi det lika förfallet som i många fattiga landet utan struktur för renhållning och kultur för att hålla ordning. Det är en uppgivenhet som brer ut sig utan med handfallna myndigheter som låter det ske.
POLISEN. Polisen angrips direkt med vapen inom de 55 no-go-områdena. Brandkårs- och ambulanspersonal släpps inte in. Polisen kan inte svara för personalens säkerhet.
BOSTÄDER. Det behövs 750000 fler bostäder. Inga möjligheter finns att bygga dessa av olika skäl. Det finns 250-260000 personer som sökt asyl de senaste åren och som sitter fast i asylboenden eller andra överbefolkade bostäder
SKOLAN. 70000 barn utan utbildning ska gå i skola. Skolan sänker kraven. Efterlyser 7000 lärare som inte finns. Vuxenutbildning, alla vuxna analfabeter, inte minst kvinnor har jag inte sett några uppgifter om. Antagligen saknas platser för dem inom Sfi. Ungefär hälften av männen lär på sin höjd ha 5-6-års grundskola, dvs kan till nöds läsa och skriva sitt eget språk. Att läsförmåga saknas märks tydligt vid besök på statliga och kommunala verk, som numera försetts med guider som lotsar besökare till rätt lucka, fastän det i lokalen framgår vilka ärenden som behandlas på skilda ställen genom skyltning. Ordböcker eller skyltar på engelska är tydligen ingen lösning.
ELFÖRSÖRJNINGEN. Tack vare att MP sitter i regeringen har vi snart ingen elförsörjning genom att kärnkraftsverken läggs ner och genom att elskatten medför att de dessutom måste läggas ner i förtid av lönsamhetsskäl.
VÅRDEN OCH OMSORGEN. Medborgarna som betalat skatt för att få den vård de förväntar sig får vänta långa tider med krämpor och förkrympta livsvillkor för att de trängs ut av invandrarnas vårdbehov. Gamla på äldreboenden år flytta för att bereda plats, äldre som bor hemma med hemtjänst får inte hjälp med basala behov som mat, hygien och städning.
VÄRDEGRUNDEN. Styrande diskuterar inte de stora, problematiska skillnader som finns mellan vår värdegrund och de invandrades värdegrund som i tiden ligger efter med flera hundratals år. Det gäller uppförande, uppfattning om jämlikhet, demokrati, yttrandefrihet. Olikheterna kommer fram i alla möten mellan människor; enskilda, könen, myndigheter, familjepolitik, barnuppfostran, skolan. Hederskulturer, klansystem, religiösa föreställningar, kolliderar med ett nationellt, demokratiskt, konfessionslöst styre utifrån demokratiska grunder med samma rättigheter för män och kvinnor.
MEDBORGARNA. Genom beskattade inkomster och sina arbetsinsatser har medborgarna tjänat ihop till sina pensioner och välfärdssystemet. Pensioner styrs inte av att ”alla har lika värde”. Tvärtom styrs de av de inkomster man haft. Bidrag finns för att jämna ut orättvisor, dvs styrning sker utifrån rättviseaspekt. Välfärdssystemet och bidragen är skapat för befolkningen i landet. Det är inte till salu för alla som lyckas ta sig hit, oavsett vilka vedermödor de tagit sig igenom. Politikerna schackrar hej vilt bort landets resurser utan att fråga folket. Samtidigt har vi inte resurser till vårt försvar, gränsskydd, polis, åldringsvård, sjukvård, skola, elförsörjning, järnväg. Befolkningen konstaterar att invandrare och tiggare får fri tandvård, fria resor på buss och järnväg, fritt inträde på simhallar och gymanläggningar, fria bostäder, även egna hus samtidigt som de själva måste betala tusentals kronor med beskattade pengar för samma tjänster.
BEFOLKNINGENS TILLIT TILL DE STYRANDE KOMMER ATT FORTSÄTTA ATT MINSKA.
DET RÄCKER INTE ATT SITTA STILL I BÅTEN. NÅGOT RADIKALT MÅSTE SKE FÖR ATT BEFRIA LÖFVEN OCH ALLIANSPOLITIKERNA FRÅN DET ANSVAR DE INTE MÄKTAR MED OCH INTE TAR
