Om förnekandet av trygghet.

Här är del två av Helene Roses gästinlägg på min blogg. Del 1 hittar ni här. Läs och begrunda över vårt samhälle.

"Sommarlovet hade börjat! Vi hade tillsammans firat skolavslutningen i kyrkan. Jag var på väg att hämta min minsta på dagis och gick upp en snabbis i lägenheten för att lämna en sak då jag hör ett hjärtskärande skrik utifrån.

Jag springer till andra sidan lägenheten och ser 2 gäng som springer med knivar/yxor/basebollträ. Kaos. Utanför är en bil som har kört på de ena gängets saker väska m.m. och i korsningen till parken sitter en tjej med packning och gråter. 

En förare på moped utan hjälm åker runt runt o kollar läget och fort går det. 3-4 polisbilar dyker upp och sen går allt så undan. 2 bilar rivstartar och kvar blir tjejen med packningen med sällskap av polisen!

Jag funderar på om jag ska kunna gå och hämta mitt barn nu på dagis. Är jag trygg nu kan jag ta hem mitt barn i trygghet? Det var våran start på sommarlovet 2014 hur skall jag kunna säga/invagga mina barn att vi lever i trygghet när det inte är sant!"

Länk